2013-01-08

USA skuldkris är löst med ETT MAGISKT MYNT!

Vad sägs om ett mynt vars värde på ett magiskt sätt tillskrivs 1 biljon dollar (1000 miljarder dollar). Det hela låter som ett galet aprilskämt men det är nu åter upp för diskussion i amerikansk media sedan en analytiker för en forskningsgrupp vid Guggenheim Securities i Washington väckt den fantastiskt bisarra idén. 

Väckt då den redan vara uppe och snurrade som idé inom bloggsfären när kommentaren ”Beowolf” fick en amerikansk blogg  att skriva inlägget ”Låt oss avsluta debatten om skuldkrisen med ett mynt på en uns värderad till 1 biljondollar” i juli 2012.

"...det finns gränser för hur mycket papperspengar USA kan cirkulera och regler för tryckandet av mynt i guld, silver och koppar. MEN, Finansdepartementet (i USA) har stort manöverutrymme när det gäller mynt av platinum. Teoretiskt sett kan USA:s myntverk skapa en handfull biljoner dollar (eller mer) med endast några platinum mynt. Presidenten skulle sedan besluta att mynten förvaras hos Federal Reserve som sedan skulle placera mynten hos Finansdepartementet som nu kan betala alla sina skulder och alla uteblivna betalningar kan avskrivas från ekvationen...."

Guggenheim skriver dock att:
"...effekterna på valutamarknaden och inflationen är dock oklar, minst sagt. Det skulle sannolikt även väcka en våg av rättegångar och skapa två typer av statspapper..."

Inte ens CNBC köper den tossiga idén vilket kanske låter bra men än är inte sagan om det magiska myntet slut. FEDI (Federal Reserve) och amerikanska Finansdepartementet med Timothy Geitner i spetsen kommer försöka hitta på alla möjliga "lösningar" och trix för att skjuta på skuldkrisen.  Men något som bara kan hanteras genom att sluta ta lån från framtiden och sluta spendera pengar man inte har kan inte lösas genom att injesera patienten med mera steroieder och för att få patienten att ta mera lån. 40 års pengarexpansion har nått vägs ände och inom 2 år förfaller 50% av de 10 mest skuldtyngda nationernas skulder.  

Vi behöver knappast understryka att en ekonomi inte kan fortsätta växa exponentiellt utan billig energi och att vi befinner oss  vid den tidpunkt då detta inte längre kan fortsätta då råoljeproduktionen i världen princip legat still sedan 2005 -smörjmedlet för hela världsekonomin.

I naturen utgör ekosystemen taken vilka när de nås får systemen att falla sönder, vår nuvarande världsekonomis tak utgörs av tillgången på billiga fossila bränslen på en ändlig planet. När fossila bränslen inte längre kan utvinnas i växande takt och snart istället minskar måste systemet förändras i grunden eller så blir det som med ekosystemen men det vill vi väl inte!?  

För mer info om jakten på generallösningar på skuldkrisen läs framförallt artikeln av John Carney för CNBC och se videon nedan...som vanligt är det svårt att se helheten när allt ska lösas snabbt och utifrån ett perspektiv. Fundera själva.   

2013-01-06

Peak Oil symtomen: Den Arktiska oljedrömmen fortsätter

Arktis omfattar förutom delar av Alaska, även Skandinavien, Ryssland, Kanada och USA

Trots att den utvinningsbara mängden olja i hela Arktis handlar om några månader av världens nuvarande oljekonsumtion framställs det gärna i media och av politiker som världens oljeräddning eller hur skickliga oljebolagen är som faktiskt ens kan försöka utvinna olja i världens tuffaste miljö (utmanande miljö att arbeta i). Detta för att inte tala om (som vanligt) att dessa månaders oljekonsumtion som (om de verkligen utvinns) ska fördelas ut på världsmarknaden under ett tiotal år.

Det är nämligen i vilken takt oljan utvinns som är intressant, inte hur mycket som finns i backen. Om du står vid bensinmacken vill du ha bensinen på en gång, inte en vecka senare i en varierande mängd (mer eller mindre beroende på i vilken fas oljefältet befinner sig i, på väg mot maximal produktion eller redan minskande). När någon skriver att ett oljefynd är stort är det helt ointressant om man inte samtidigt talar om hur snabbt denna olja kan nå marknaden, hur länge och till vilket pris!

Vikten av att förstå vad som är ett stort oljefynd var något vi skrev om redan i vårt första inlägg på den här bloggen.    

Petroleum Professorn och författaren Tad Patzek skrev för en vecka sedan ett utmärkt och högaktuellt inlägg om sin resa till Arktis som Patzek gjorde med amerikanska kustbevakningen. Inlägget tar upp många av de anledningar till varför det är direkt olämpligt att försöka utvinna olja i Arktis, alldeles oavsett om det rör sig om månader eller halvår av världens oljekonsumtion.  

Patzek skriver bland annat följande:

”Vi ingenjörer har arbetat med komplexa och känsliga system i årtionden men jag medger-Arktis borrning/produktion/transport –system utgör fundamentalt nya utmaningar med sina avgjort inlåsta element. I bästa fall riskerar små misslyckanden i delar av detta komplexa system att hela företaget stannar upp. I värsta fall kommer hörn att kantas till och olyckor ske”.

Patzek fortsätter med:

”..en liten avvikelse i ett sårbart, komplext system kan resultera i katastrofala förluster i systemets integritet. Sådana katastrofala händelser kommer ha mycket snabbare förlopp än de som förutses med hjälp av verktyg som använder "standard management" -verktyg. Vi kallade tidigare dessa förlopp för ”Svarta Svanar” men idag vet vi bättre. Katastrofala händelser med högst störande förlopp är en del av de grundläggande funktionerna i alla känsliga komplexa system”.

Patzek och även vi frågar oss därför ”Är vi beredda att fortsätta i Arktis med denna kunskap?”.   

Det är väl ödets ironi att två dagar efter att Patzek skrivit sitt inlägg om riskerna med oljeutvinningen i Arktis rapporterar bland annat amerikanska Forbes följande:

"Royal Dutch Shell får idag ta skit från alla möjliga håll när man med ett team av bärgningsexperter försöker komma på hur de ska få loss den 290 miljoner dollar flytande oljeriggen Kulluk som gick på grund vid Alaskas kust på måndagen (31 dec). Personalen har räddats och tack vare det 3 tum tjocka skrovet har inget av dieseln ombord spillts ut. Men detta är endast det senaste av en lång rad missöden som understryker riskerna med att prospektera i Arktiska Chukchi och Beaforthavet"


Enligt Forbes har Shell investerat mer än 5 miljarder dollar i sin Alaska -satsning som inleddes för 4 år sedan dock ännu utan någon ekonomisk avkastning. Shells satsning har kantats av problem alltsedan Shell 2010 fick tillstånd att provborra i Arktis. Efter BP:s oljespill i den Mexikansk Gulfen 2010 drogs bland annat Shells tillstånd för Arktisoperationen in temporärt. Amerikanska energimyndigheten EPA höjde blanda annat kraven på utsläpp av diesel som tvingade Shell att bygga om oljeriggen Kulluk som nu alltså gått på grund.

Precis som Forbes skriver i artikeln visar Shells försök hur svårt det är att utvinna olja i Arktiska området och norska Statoil har tex skjutit upp sina planer för oljeprospektering i Alaska till 2015 och satsar istället på den ryska delen av Arktis.

Kanske för att det ryska regelverket för oljeprospektering i den ryska och norska delen av Arktis inte är i närheten så krävande som den amerikanska? Vem vill väl ta ansvar för ett oljespill som får Deep Water Horizon (BP-spillet) att se ut som en pick nick?

Peter Voser, Shells VD kanske ska fundera på om inte satsningen på den magiska skiffergasen är ett bättre alternativ...

Bloomberg rapporterade idag att Shell nu planerar att bogsera oljeriggen cirka 50 km till en hamn så fort förflyttningen kan ske säkert (otrevligt väder just nu och utrustning ej på på plats). Amerikanska försvaret har "bistått" med transporthelikoptrar för att Shell ska få dit utrustning för operationen...

Riggen ligger fortfarande på grund vid norra randen av Ocean Bay, cirka 97 km sydväst om Kodiak i Alaska och bränsletankarna har ännu inte sprungit läck...bärgningspersonal befinner sig nu på riggen. Prisa världens mest avancerade industri, räddningen av den potentiella katastrof de själva orsakat-är nära!    

Alaskas oljeproduktion nådde sin maximala produktionsnivå (Peak) på 738 miljoner fat per dag redan 1988 men oljebolagen ger alltså inte upp för det. Även om varje oljedroppa (fält) man hittar i världen är mindre och mindre mot de VERKLIGT stora oljefälten man fann under 50-60 talen och konsumtionen hela tiden ökar i förhållande till vad man hittar och hinner få i produktion, grabbar man efter minsta oljehalmstrå.

Eftersom oljepriset bara stiger, efterfrågan på oljan inte minskar och/eller oljan inte kan ersättas av något annat billigt flytande bränsle, består oljedilemmat. Oljebolagen ser sig tvingade att producera varhelst det finns olja även om det i många fall är en ren förlustaffär när utvinningskostnaderna stiger mycket mer än oljepriset (och därmed intäkterna) dessutom kan man bara hålla igång oljepumpen ett tag och få ut mycket mindre volymer på marknaden eftersom de nya fälten är mycket mindre och svårare att hantera.  

Hetsjakten på olja (och gas) i Arktisområdet visar om något att vi är på randen eller precis vid världens maximala råoljeproduktion, Peak Oil.  Ja eller med andra ord att 85% världens viktigaste ekonomiska smörjmedel (den billiga råoljan) som alltså används för att driva på/möjliggöra en exponentiell tillväxt av världens globala ekonomi nu närmar sig sitt slut.

Oljeborrning i Arktis är vansinnigt, inte bara för att riskerna med utvinningen är mycket stora för människorna som utför arbetet. Ett oljeutsläpp i Arktisområdet skulle vara i princip omöjligt att bekämpa NÄR det väl skett och konsekvenserna för de känsliga ekosystem som finns i området skulle bli oöverskådliga och OFÖRLÅTLIGA.

"Vi operar i marina Alaska..under extrema förhållanden"

2013-01-01

På skuldfronten intet nytt men hettan kring Iran & Hormuzsundet glöder


Hoppas ni kunnat njuta av juluppehållet och haft en trevlig nyårsafton. Nu börjar dock ett nytt år av utmaningar och som vanligt snurrar världens hjul på i fortsatt hög takt även om det kanske inte verkar så här hemma i fram till nyligen snötäckta och jämförelsevis lugna Sverige.

Vi arbetar på en uppföljning av förra årets Cruel Crude Outlook där vi målade upp några prognoser för 2012 som nu ska granskas och följas upp med en ny outlook för 2013. Vi räknar med att vara klara med detta inom cirka en vecka.

Just nu är utvecklingen i Iran och kring Hormuzsundet dock en betydligt hetare potatis. Skuldkris och amerikanska budgetavgrunder i all ära men de känns som "old news" (lite som trögt flytande sirap som man vet ungefär åt vilket håll det rinner).

Utvecklingen i Iran har som säkert många läsare noterat, blivit en allt hetare fråga under 2012 och då särskilt under den amerikanska valkampanjen under hösten. Få politiker och säkerhetsanalytiker har sakligt granskat motiven och de faktiska hoten som ett Iran med kärnvapen eller snarare ett Iran med kärnkraftsteknologi med kapaciteten att utveckla kärnvapen faktiskt utgör för Mellanöstern och andra stater utanför regionen.
Motiven bakom USA:s ökade fokus på Iran är flera men att den amerikanska dollarn hotas av en ökad handel med guld, däribland Iran är sannolikt en av dem.

Den nu avgående amerikanska kongressledamoten Ron Paul är dock ett av få undantag i den annars tämligen ensidiga debatten kring Iran. Se exempelvis hur Ron Paul läxar upp amerikanska politiker här.  

Icke desto mindre fortsätter Iran att isoleras ekonomiskt, politiskt och delvis militärt av framförallt USA och Israel i vad som officiellt sägs vara ett iranskt kärnvapenhot som hotar stabiliteten i hela Mellanöstern.

Vad det handlar om är dock ren krigspropaganda från Israels och USA:s sida där Europa hängt på tåget av politiska skäl. Iran har blivit en slags slagpåse för politiker och analytiker likt Saddam Hussein var på sin storhetstid under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Visst är det bekvämt att rikta problemen mot ett land långt bort när de ekonomiska och politiska problemen på hemmaplan i USA, Israel och ja Europa blir nära nog ohanterbara. Bli inte förvånad om USA och Israel ser sig tvingade att göra något åt Iran militärt eller om Iran blir så ekonomiskt och politiskt pressade och provocerade att någon incident i exempelvis Hormuzsundet ger USA och Israel "skäl" att agera i stor skala.

Sedan i fredags pågår en stor iransk militärövning vid det strategiskt viktiga Hormuzsundet. Hormuzsundet är
beläget mellan Iran och Oman och förbinder Persiska viken med Omanviken och Arabiska havet. Genom Hormuzsundet passerar bland annat 40% av världens oljetankers (eller 20% av världens handlade olja) och utgör därmed en livsviktig ådra för framförallt världens oljeleveranser.

Bland annat skrev New York Times en artikel igår där man rapporterade om Irans pågående militärövning i sundet. Tidningen skriver att Iran nu provskjutit en ny typ av landbaserade missiler som kan nå
mål i luften som obemannade drönare men även tex krigsfartyg. Vidare rapporterar tidningen att Iran övade med diverse krigsfartyg, helikoptrar och även egentillverkade drönare och ubåtar.

Enligt Aljazeera omfattade den iranska militärövningen ett område på 2000km med utgångspunkt från Hormuzsundet och vidare till norra delarna av Indiska oceanen, genom Adenviken till början av Röda havet. (Vore det inte rätt komiskt om ett sudanesiskt piratskepp gick till angrepp mot ett amerikanskt krigs handelsfartyg och ett iranskt krigsfartyg kom till undsättning-Vem skulle vara skurken då?).    

USA har flera hangarfartygsflottor i området som tveklöst skulle ingripa om Iran av någon anledning försökte spärra av Hormuzsundet. Låt oss dock vända på det. Vilken anledning har Iran att spärra av Hormuzsundet i ett redan prekärt ekonomiskt läge för landet? I frustration över en iransk inrikespolitisk instabilitet där man förlorar kontrollen och på klassisk manér riktar fokus utåt? Knappast.

Nej detta känns osannolikt, då är risken betydligt större att någon oerfaren amerikansk, iransk eller israelisk sjöofficer (eller en kombination av dessa) på något av de många krigsfartyg som just nu befinner sig kring Hormuzsundet begår något misstag som i sin tur tänder en gnista som sedan blir en svårsläckt präriebrand.

Någon kanske tänker "Iran är ingen match för den amerikanska flottan -ett krig i Hormuzsundet skulle vara över på  några veckor". Tänk så här, USA:s flotta är stor och stark men Irans flotta är liten och rörlig och kan säkerligen bringa oreda i Hormuzsundets täta flottrafik och få oljepriset att gå i taket i flera månader. Inte särskilt önskvärt i nuvarande ekonomiska cirkus i Europa och USA.

Än så länge lyckas Iran fortsatt exportera en del av sin värdefulla olja till främst Indien och Kina genom att bland annat frakta oljan på fartyg under utländsk flagg och har till och med ökat sin oljeexport av bränsleolja de senaste månaderna något. Irans oljeexport är dock ingenting mot vad den var innan USA och EU inledde handelsembargot mot landet. I september exporterade Iran, enligt en artikel av UPI, endast 800.000 fat olja i september mot 2,3-2,4 miljoner fat i juli 2011. Hur länge Irans ekonomi klarar sig utan dessa oljeintäkter och ett högre importpris på tex vete och diverse livsviktiga importprodukter, återstår att se. Hur länge som helst går det dock inte.

Med hänsyn till den minskande exportmarknaden av olja på grund av Peak Oil och en ökad konsumtion inom de oljeexporterande länderna behövs varenda droppe vi kan få från Iran, något som Kina och Indien alltså förstått då de fortsätter att kringgå handelsembargot mot Iran genom att betala för oljan med fysiskt guld. 

Året har alltså brakat igång. Men stirra er inte blinda på skuldkrisen i Europa och USA. Utvecklingen i Asien och Mellanöstern är minst lika viktig framöver. Att se helheten är det enda som hjälper om man vill navigera sig fram med skutan mellan gamla och nya minor och alltmer tilltrasslade fiskenät.  




2012-12-29

Uppsnappat i etern -29 December

Peak Oil Måste Läsas

Commentary: ASPO-USA Meets with DOE Officials -- Some Things We Learned, Jan Mueller, ASPO--USA, via Energy Bulletin, 24 December 2012  

China Opens Longest High-Speed Rail Line, The New York Times, Keith Bradsher, 26 December 2012

Ekonomicirkusen

Obama, congressional leaders meet on 'fiscal cliff', UPI, 28 December 2012

The Coming Isolation of the dollar, Jim Willie, Financial Sense 27 December 2012

The IMF on Overinvestment, Michael Petis, Financial Sense, 28 December 2012

Sci-Finance: The Great Cybernetic Experiment, Chris Sheridan, Financial Sense, 28 December 2012

Utvecklingen i Iran

Iran begins naval drills in Strait of Hormuz, Aljazeera, 28 december 2012

Iran outwits sanctions, but feels pinch, UPI, 20 December 2012

Iraq mass protests mount pressure on Maliki, Aljazeera, 28 December 2012

Övrigt

Russian Navy sends amphibious ships with marines armor to Syria, Naval Today, 25 December 2012 




2012-12-26

Tom Whipple, fd CIA -rakt på sak om Peak Oil

Tom Whipple, före detta rådgivare åt CIA och sedan länge en högt respekterad man inom Peak Oil-rörelsen ger nedan en kort och koncis redogörelse för Peak Oil och en uppdatering av läget i frågan. Whipple går bland annat igenom struntpratet om USA:s energioberoende och även en del nyttigheter om världens energisituation. Whipple är just nu redaktör för det poulära nyhetsbrevet Peak Oil News och Peak Oil review för ASPO-USA och bidrar även starkt till Post Carbon Instiutes fortsatta starka utveckling framåt.

Johan Landgren (en av undertecknande bloggare) fick tillfälle att äta lunch med Tom Whipple under ASPO-USA:s energikonferens i Washington DC 2010 och Whipple gav ett starkt intryck med sina många erfarenheter av säkerhetsanalys kopplat till energi och långa arbeta med att upplysa människor om vårt enorma beroende av den billiga oljan.

När en av huvudtalarna vid samma konferens, Jeff Rubin emottog ett pris för sitt arbeta att sprida kunskapen om Peak Oil sa han i sitt tacktal ungefär:  "jag förtjänar inte det här priset, någon som dock verkligen borde ha det är min gode vän Tom Whipple vars inspirerande historier och kunskaper betytt så mycket för mig och andra".  

Whipples presentationen hölls vid Social Contract Press Writers Workshop i Washington DC i början av oktober i år.

Missa inte heller vår egen svenska Peak Oil -upplysare, Kjell Aleklett  och Alekletts senaste inlägg i Svenska Dagbladet. 

2012-12-24

God Jul från oss på Cruel Crude!

Vi vill önska alla läsare en riktigt GOD JUL & ETT GOTT NYTT ÅR!

 Två av bloggens starkaste supporters: Lisa & Zlatan 
 
Energi-julsaga 2012

Det är lätt att man blir frustrerad över alla utmaningar som Peak Oil och vårt nuvarande ohållbara ekonomiska system bjuder på och så här till jul är det viktigt att ladda batterierna och få ny energi till ännu ett år fyllt av utmaningar. Vi tänkte därför bjuda på en liten energi-julsaga som våra grannar i söder, Tyskland får stå för.  

I en artikel i European Energy Review läser vi nämligen att under de senaste två åren har en fantastiskt spännande utveckling tagit fart i Tyskland. Över 600 energikooperativ har nämligen bildats under denna korta tidsperiod, varannan dag bildas ett nytt energikooperativ I Tyskland!  
 

Över 80.000 aktiva medlemmar deltar i så kallade Energiegenossenschaften ja eller energikooperativ som tillsammans investerat runt 800 miljoner € i framförallt solenergi men även i vind och vattenkraft. Största energikooperativet är Strombellen med 130.000 elkunder. Tidskriften skriver ”att avgörande för energikooperativens framgång är att de blivit starkt involverade i det statligt kontrollerade elnätet, ett kooperativ i Berlin t ex (Bürger Energie Berlin) har bildats i syfte att köpa loss elnätet från huvudstadens nuvarande ägare Vattenfall”.
 

Vidare skriver tidskriften att det finns ett starkt motstånd i Tyskland mot planerna på att bygga ut och modernisera det tyska elnätet för att kunna integrera vind och sol från tex privata fristående elproducenter som energikooperativen och liknande. Om energikooperativen kommer fortsätta vara fristående, energisjälvförsörjande svampar i den tyska energiskogen återstår att se men att de blir fler är helt klart. 

Kopplat till Peak Oil är energikooperativ mycket intressant. Lokala energilösningar i liten skala är både energieffektivare i form av kortare avstånd för energiöverföringen från producenten till konsumenten och ekonomiskt säkrare när användarna har kontrollen över ägandet och kan se till att eventuellt energiöverskott kan återinvesteras lokalt. I Tyskland som är ryggraden i det Europeiska elnätet, är detta extra välkommet då elnätet i landet redan är hårt ansträngt, något som vi även skrivit om tidigare.
 

Även tidskriften tar upp det faktum att Tysklands elnät har varit nära att gå ner helt flera gånger pga överbelastning och var tydligen mycket nära i februari i år.

Vad lär vi oss av denna julsaga? Jo att små och lokalt förankrade energilösningar är vägen att gå om vi vill kunna ställa om till en mindre men hållbarare ekonomi där kontrollen över systemet ligger i våra egna händer och där vi inte är beroende av billig fossil energi (som vi inte kan räkna med länge till pga Peak Oil) eller att någon person på en bank sitter och trycker på en knapp som helt magiskt gör att vi kan få "privilegiet" att ”låna” billiga krediter som aldrig behöver betalas tillbaka men i princip aldrig kommer stanna i det lokala samhälle vi vill bygga och stärka. 


Litet är vackert, litet är starkt -glömt aldrig det!
 
 

Tack till Bernt Lindberg på Omställning Falun som uppmärksammade oss på energisagan från Tyskland!



2012-12-23

Ny Enastående Presentation av Chris Martenson om HELHETEN

Helhetsgurun Chris Martenson har nu än en gång visat prov på sin enastående förmåga att förklara hur ekonomin, ekologin och energin hänger samman. Nyligen hölls konferensen Biophysical Economics Conference av Gund Institutet vid Vermont Universitet i USA där Chris Martenson höll ett fantastiskt tal ni kan se i sin helhet nedan.

Dagens ekonomiska cirkus med skuldkrisen och en stagnerande tillväxt till följd av slutet på eran av billig energi (pga främst Peak Oil) kopplas samman med de många olika ekologiska kriser som nu även de når sin kulmen. Expontentiell tillväxt är nämligen ett fenomen som utvecklar sig på samma sätt och aldrig håller i längden, varken i naturen, på aktiemarknaden eller genom en växande/mer komplicerad teknologisk utveckling.

Vad som är speciellt med Martenson är hur han lyckas nå ut till så många människor med ett så till synes komplicerat och allvarligt budskap men genom att göra det personligt, använda exempel som folk kan relatera till och visa hur det går och är nödvändigt att börja ställa om -gör att blir det lättare att till sig. Det gäller som Martenson säger, att hela tiden lägga sig på en nivå som den man talar till förstår eller kan koppla till sin livssituation.

Martenson menar att i genomsnitt kan endast 0,5% av alla människor övertygas med fakta och flashiga grafer, resterande 99,5% reagerar när rädslan för någon nära föreliggande fara man kan se uppenbarar sig, på kriser här och nu. En smygande kris är oftast för svår att urskilja. Detta har med vår biologi att göra och våra överlevnadsinstinkter. Men Martenson menar att det går att överbrygga rädslan och okunskapen till en nödvändig omställning i framförallt vårt sätt att tänka för att vi ska kunna bygga en ny typ av ekonomi. Vad som krävs är dock mer sofistikerade metoder när man ska fånga människors uppmärksamhet och omsätta denna uppmärksamhet till agerande. Se videon så kommer ni förstå vad vi menar.

Till alla er som redan börjat ställa om i tanken och i praktiken: Håll framförallt detta i minnet när ni känner er frustrerade över att andra inte förstår helheten och till de som ifrågasätter varför ni agerar redan nu och andra "vill vänta" eller tror på en magisk omställning i sista minuten: "Hellre förberedd 365 dagar före än 1 dag för sent". Dessutom innebär det oftast att om man är förberedd mår man bättre och har lättare att hantera antingen en rädsla för att man ska tappa kontrollen när saker blir sämre (eller för att insikten om helheten kan vara omvälvande) eller för att hantera nya svåra situationer man inte ställts inför tidigare. Att rita sin egen karta redan nu gör att man kan navigera lättare senare även om oförutsedda öar/problem alltid uppkommer.  


 

2012-12-20

Australienskt Radioprogram om Peak Oil där Richard Heinberg rockar loss!

Peak Oil gurun Richard Heinberg besökte under hösten Australien med en mängd presentationer och seminarier om Peak Oil, hållbarhet och diskussioner kring tillväxtens fortsatta omöjlighet. Heinberg intervjuades bland annat i australiensk tv på ABC där journalisten var förvånansvärt lyhörd och påläst men ABC FM gjorde ett längre och mer djupgående radioprogram med Heinberg som vi varmt rekommenderar. Radioprogrammet är riktigt mysigt och Heinberg väljer till och med musiken och är för övrigt en skicklig violinist (reser aldrig någonstans utan den) .

För den som mot förmodan missat författaren, tänkaren och kunskapsspridaren Richard Heinberg kan ni läsa något av tidigare inlägg eller se på någon av de eminenta tecknade filmerna där Heinberg pedagogiskt förklarar hur energi, ekonomi och ekologi hänger ihop och vad Peak Oil innebär för vårt nuvarande tillväxtparadigm.

ABC måste faktiskt ges en elosch för att verkligen följa upp Peak Oil spåret med flera program i ämnet, hur mycket gammelmedia kan skryta om det egentligen...

Lycka till med julförberedelserna, vi på bloggredaktionen har själva fullt upp med bokskrivande och ja julförberedelser mm därav den låga bloggaktiviteten så håll till godo!

   Klicka på bilden och ladda ner radioprogrammet via ABC eller klicka här och lyssna via youtube